Chilepepparn börjar sätta frukt

Aji Blanco Cristal

Trinidad Seasoning

Jag har inte smakat denna, men odlingsmässigt rekommenderas den. Lättodlad, kompakt och robust växtsätt. Jag har även haft väldigt lite problem med dessa plantor. Ajin tycks angripas betydligt mer av trips, som flyttat in nu i juni hos mig.

Sarit Gat

Jag har två plantor som stått och tryckt i lite sämre ljusläge i mindre krukor. Men de är ändå friska och börjar bära lite frukt nu.

Jag sådde även Hot Lemon. Den har ett väldigt klent växtsätt i jämförelse med de andra sorterna. På grund av platsbrist så hämmade jag tillväxten en aning genom att toppa plantorna. Därför har de precis börjat blomma nu. Den buskar till sig väldigt mycket efter toppning.

Hot Lemon tror jag passar bra för spaljéring. I år testar jag olika nedbindningsmetoder.

Du kan läsa mer under Chilepeppar – sorter 2011

Rapport från odlarsverige

Vitlöken tar sig ganska bra. Jag satte fyra sorter i höstas. De utvecklas ganska ojämt och jag har sett tecken på näringsbrist eller eventuellt lökmal. Men någon form av acceptabel skörd ser jag dock ut att få.

Strukturen i den lilla kantbädden är urkass och borde få mer kompost. Jag hade inte tillgång till stallgödsel när jag satte dem, men täcker istället med kirskål och sprider hönsgödsel. Jag tror bäst är att grundgödsla med stallgödsel och kompost vid sättning så att mineraliseringen kommer igång så fort som möjligt på våren.

Gråärten ‘Orust’ gror mycket bra. Denna sort fick jag tag i på Peppar och pumpa-festivalen 2010. Orust är en gammal sort från Bohuslän och går för närvarande inte att få tag i handeln. Orust och andra äldre ärter har ingått i ett sortförsök i samarbeta med bland annat POM. Mer om det går att läsa här.

Utöver Orust odlar jag även biskopsärt och förstås en hel del andra grönsaker. Andra hälften av bädden nedan är sådd med vaxbönan ‘Neckargold’.

Även på Säbyholm odlas det. En hel del förkultiverade grönsaker är på vänt för att komma ut på åkrarna. Men mycket direktsås även för hand och med precisionssåmaskin. Nedan morot.

Utöver arbetet på skolan så har vi åkt omkring en del på olika studiebesök. På Eriksbo plantskola odlas buskar och träd till butikskedjorna och trädgårdsanläggare. Det är minst sagt en hel del pyssel innan växterna uppnår den kvaliteten som de har i butikerna. En särskild odlingsteknik och undangömt på landsbygden.

Vi passade även på att svänga förbi Ekofrukt i Hallstahammar. En fruktodling som ägs av biodynamiska föreningen och odlar frukt (framförallt äpple med runt 80 sorter) på 11 hektar. Utöver inköpta humlesamhällen för pollineringen så fanns det många fågelholkar för att gynna insekternas naturliga fienender. Svartvit flugsnappare premierades som en särskilt duktig jägare.

Prydnadsbuske som ger bra käk: liten rosenkvitten

Nu börjar liten rosenkvitten (eller Chaenomeles japonica som den heter med vetenskapligt namn) blomma här i zon 3. Vanligen ser man den som lågväxande prydnadsbuske i offentliga miljöer. Även dessa kloner framtagna som prydnadsbuske ger ofta användbara och nyttiga frukter, som dock är stenhårda och alltså inget för färskkonsumtion. Däremot går det bra att använda rivjärn och riva över i fruktsallader, annars är gelé och marmelad säkra kort. Frukten är mycket användbar på grund av sitt höga pektininnehåll och smaken skulle kunna närmst kunna beskrivas som en skandinavisk citrusfrukt med blommig doft.

Busken blommar på bar kvist eller samtidigt med lövspricket i maj här, men frukten mognar inte förrän september – oktober. Det finns ett flertal sorter som är framtagna för odling av frukterna. De lettiska sorterna Arta, Agrita, Agra, Alfa och Cido kan vara intressanta att titta på . Dessa är relativt högväxande i förhållande till den rena arten och når en höjd på runt 1,5 meter. Alla mognar dock sent, vilket kan vara bra att tänka ifall man vill odla dem i de högre zonerna.

Fusion tycker jag också verkar vara en spännande sort. Det är en hybrid framtagen i Tyskland. Den är mer lågväxande än de lettiska sorterna och ger inte lika stor skörd, men i gengäld stora frukter om cirka 100 gram/frukt.

För bästa resultat är ett riktigt soligt läge med någorlunda genomsläpplig jord. Rosenkvitten är i viss mån självpollinerande men ger betydligt bättre resultat ifall man odlar flera sorter tillsammans.

En förhållandevis anspråkslös buske, med höga prydnadsvärden och  dessutom användbara frukter. Blir det bättre än så?

 

Vårbruket igång på Säbyholm

Lerskiftena är plöjda i höstas, men det finns en del jordbearbetning och gödsling kvar att göra. På Säbyholm sprider vi gödsel och plöjer sandskiftena på våren.
Väl brunnen stallgödsel sprids med en fastgödselspridare och plöjning görs med en växelplog. Att göra dessa förberedelser är fördelaktigt på sandjordar eftersom det förebygger utlakning av växtnäringsämnen och gör att jorden blir varm snabbare.

Förra året tillbringade jag ett par dagar med att plöja ”trekanten”, men nu är det gödsling av ”fyrkanten” som fått bli min uppgift. Ett bra pedagogiskt upplägg som kommer vara till nytta den dagen jag växer ur min odlingslotter.

Bilderna är tagna på ”fyrkanten” och om jag inte missminner mig så ska hälften odlas upp med lök och andra hälften med en ettårig gröngödslingsvall. Gröngödslingen gödslas inte.


 

Vårskörd, förkultivering, spirning och allt annat som sker på våren

PANG! ..säger det. Nu händer mycket på en gång och liksom varje vår hinner man knappt med att njuta av årstiden. Det blir till att sitta i efterhand och gå igenom foton och få någon slags retroaktiv tillfredställelse.

Det är inte bara växterna som tycks ha bråttom, även jag har fullt upp med det mesta. Allt från att få in bra rutin i att packa vårblommor hos en växthusodlare jag praktiserar hos, till att oja mig en aning över ett extraknäck på en handelsträdgård. I samma veva ska jag hinna arbeta upp bra odlingsbäddar för rotfrukter, kål, potatis mfl. Tro mig när jag säger att det är tidskrävande att gräva i lerjord genomvävd av kirskålsrötter. Nog för att kirskål är en ganska trevlig växt, en riktigt bra marktäckare med minimal skötsel och som dessutom är ätbar. Dessvärre konkurrerar den ofta ut våra stackars grönsaker. Sedan har jag förstås studier att tänka på, vilket mest gör mig frustrerad för tillfället. Jag vill ju ODLA! Sök teori i verklighet heter det. För närvarande har jag en stark önskan om att befinna mig i verkligheten :)

Tur nog har jag hunnit med en hel del redan. Haverrot och svartrot är sått, sex bärbuskar planterade (blåbärstry, bärhäggmispel, aronia och surkörsbär) och så förkultivering och förgroning förstås. I år odlar jag Asterix och Rocket.

Asterix är en sen potatis med god motståndskraft mot både potatisbladmögel, virus, nematoder, skorv och torka. Rocket är tidig och motståndskraftig. Jag tror att det är en god idé att satsa på friska sorter. Potatis kan vara lite knöligt att få till ibland faktiskt, men visst finns det undantag. Mina föräldrar skördar midsommarpotatis varje år och har aldrig nyttjat någonting som ens är i närheten av växtföljd.

Så, för att sammanfatta lite kanske det är på sin plats att bjuda på lite bilder:

Penséer som ska ut. Det packas i mängder! Alla ska ha penséer! Hittas hos diverse torghandlare och i offentliga planteringar

Jorden bjuder minst sagt på överaskningar. Här är en förmodat självsådd och kultiverad sort av palsternacka. Den var mycket god tillsammans med mandelpotatis, jordärtskocka och kryddor i ett rotmos!

Lupin är en riktigt bra djupluckrande gröngödslingsväxt. Riktigt fin också faktiskt, men jag måste ha plats för mer grönsaker helt enkelt. Så denna fick åka upp.

Verkar som om Echiniacean har överlevt. Vi får se om det blir något av den.

Runt kirgislöken spirar det fullt av små lökar. Kan det vara kirgislöken som självsått sig tro?

En perenn grönsak. Den gode henry, lungmålla eller lungrot (Chenopodium bonus-henricus) nyttjades under 1700-talet som grönsak. Denna planta fick jag under förra året och den tycks ha överlevt. Smaken vet jag inte om den är så mycket att hurra över, däremot spirar den tidigt och är bland det första gröna man skörda i sin odling. Man kan väl gissa sig att den är mycket näringsrik, precis som många vilda köksväxter. Förädlingen drivs framförallt framåt av marknadsekonomiska villkor då näringsinnehåll ibland får stå tillbaks för hög avkastning, jämn mognad och smak.

En av många fina jordärtskockor jag skördat nu i vår.

Det verkar som om det lönar sig med maskkompost. I den vänstra av dessa två chilepeppar (Trinidad Seasoning) har jag blandat in 20% maskkompost. Den har något längre internodier, men är överlag mycket kraftigare än den högra.

Vitlöken har brytit igenom vintertäcket

Jag satte vitlök i höstas och nu har de börjat bryta genom vintertäcket! Sorterna heter Primor, Vigor, Gérmidour och Clédor, men jag är lite osäker på vilken sort som är vilken på bilderna nedan.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...