Solrot:.. grönsaksodling, trädgård och natur

Nu är det verkligen högsäsong för oss som gått ner oss i odlingsträsket. Det är knappast så att man har någon större lust att sitta vid datorn, men trots detta tänkte jag skriva ett par rader om vad jag tillbringat den senaste tiden åt.

Jag läste om Ramsjö gård i ett examensarbete från SLU där modellen CSA undersöktes. CSA – Community Supported Agriculture, är en modell där kunderna köper in sig i en odling och sedan får grönsaker via prenumerationer i form av så kallade andelskorgar. På så vis kan man säga att producent och konsument delar på den ekonomiska risken. Trots att odling allt mer anpassas till att bli ett industriellt produktionssystem med fullständig leveranssäkerhet så är det fortfarande ett biologiskt system. En odlare samarbetar med biologiska processer som påverkas av ett ofattbart antal förutsättningar. Vissa år är det en gröda som ger bra resultat, ett annat en annan. Att styra detta till 100% är svårt och när svenskar vill äta tomater mitt i vintern så är det svårt för odlarna i Sverige att anpassa sig. Att äta i enlighet med säsongerna är ingenting vi gör i Sverige längre på grund av den massiva importen. Jag tror CSA är en modell där odlaren/producenten sätts i ett tydligare fokus och konsumenterna får en större förtståelse för hur maten produceras.

Jag blev nyfiken och hörde av mig till Karin. Ramsjö gård tar nämligen emot volontärer så jag bestämde mig för att hjälpa dem under två veckors tid för att se hur det fungerar. Ramsjö gård är verkligen en härlig blandning av ideologi, livsstil och hårt arbete. Anders och Karin, till skillnad från många andra odlare har valt att satsa på mångfald. Ett koncept jag helt klart faller för. Varitioner förnöjer och skapar i väldigt många situationer spridda risker. Mångfald skapar stabilitet.

De har mark på totalt 50 hektar och odlar upp cirka 3,5 hektar med grönsaker och stora andelar med spannmål. Däribland bovete som blev en ny favorit som med all säkerhet skulle kunna ersätta eller komplettera vårt importerade ris. Gården är till stor del självförsörjande på basvaror. De maler mjöl och bakar själva och matlagningen är som en liten seans i sig själv där alla samlas upp och äter tillsammans. Att äta mat som till stor del är producerad på gården man är på är en trevlig upplevelse. När man inser vilket arbete som ligger bakom för att odla maten och sedan tydligt ser alla sammanhang – hur det är odlat, vem som har odlat, vilka som lagar maten och vilka som äter den.

Kretsloppet och kontakten mellan producent och konsument är i dag totalt brutet och det är få förunnat att förstå hur mat idag produceras vilket enligt mig känns lite märkligt eftersom maten är så otroligt viktig för vår överlevnad.

Arbetet på gården innefattade ganska blandat med uppgifter där ogräsrensning var mest omfattande. Mekanisk ogräsrensning med redskap kopplat till traktor är oftast begränsat till rensning mellan raderna och inte i raderna.

Ramsjö gård bedriver ekologisk odling enligt KRAV:s regelverk. Här är man alltså begränsad till att använda förebyggande åtgärder eller mekanisk ogräsbekämpning för hand eller med handburna eller traktorburna redskap.

Våra kulturväxter är ofta relativt dåliga på att konkurrera med våra inhemska örter. I synnerhet kvickroten som stjäl näring, tistlarna med sina djupa rötter och t.om. hästhoven som breder ut sig och skuggar kulturväxterna.

Ogräsen hade verkligen fått ett gott försprång så vårt arbete var helt klart meningsfullt, särskilt bland morötterna som skuggades av svinmållorna. Under alla de timmarna vi stog på huk och rensade så började jag dock fundera över vilka fördelar det kan ha att låta ogäsen etablera sig. Många ideologiskt inriktade odlare hävdar att ogräs är ett fult ord. Alla örter som koloniserar bar mark har en betydande funktion i ekosystemet för att återställa marken och skapa förutsättningar för fler organismer. Kolonisering av bar mark sker i cykler och kompositionen av växter förändras tydligt över tiden där pionjärsväxter som många av våra annuella örter tar över under det första året eller åren. Ogräsen kan användas som indikatorväxter för att lära känna sin jord. På en del fält där vi rensade var svinmålla och jordrök dominerade vilket ger oss en aning om näringstillståndet i marken. Både svinmållor och jordrök trivs nämligen bra på näringsrik kulturmark. Ogräsen bidrar även med organiskt material, med rätt timing kan det mycket väl vara ett komplement för att höja mullhalten i jorden. Att låta ogräsen gå i frö är dock något som bör undvikas.

Anders använder en ganska komplex växtföljd. Dels sprider han ut skiftena över olika fält vilket skapar spridda risker, eftersom vissa somrar kan ge dåliga skördar exempelvis på grund av skyfall som går hårt åt åkrar med sämre dränering. Likaså har han tre egenbyggda flyttbara växthus som också ingår i växtföljden. I växthusen byggs rejäla upphöjda odlingsbäddar vilka också har en särskild växtföljd.

Taggat under: , bovete, ekologisk odling, hållbar utveckling, jordbruk, näring, ramsjö gård, självförsörjning, spannmål » juni 29th, 2010